Till umu.se

Kurser

Forma din egen utbildning. Att läsa fristående kurser kan vara en väg till examen likväl som att läsa ett program. Du väljer ett huvudämne som du fördjupar dig i och lägger sedan till kurser i andra ämnen. När du är klar med utbildningen kan du ansöka om olika examina beroende på hur många poäng du tagit i ditt huvudämne. Ämnen och kurser vid medicinska fakulteten hittar du här.

Arbetsterapi Idrottsmedicin Oral hälsa
Biomedicin Medicin Psykoterapi
Farmakologi Odontologi Fysioterapi/sjukgymnastik
Folkhälsovetenskap Omvårdnad Tandteknik



Arbetsterapi

Ha ett bra liv! Hur påverkas vår hälsa av vad vi arbetar och sysselsätter oss med? Vilka konsekvenser får en skada eller en sjukdom på vår aktivitetsförmåga? Ämnet arbetsterapi omfattar kunskaper om och studier av människans aktiviteter och aktivitetsmönster under livsförloppet. Samband mellan aktivitet och hälsa samt konsekvenser av skada och sjukdom är viktiga frågor liksom hur olika aktiviteter kan användas i terapeutiskt syfte. Inom arbetsterapin försöker man mobilisera människans egna resurser och befrämja hennes möjligheter att leva ett värdefullt liv efter egna önskemål och i förhållande till omgivningens krav. Åtgärderna utgår från individens förmåga till aktivitet och kan vara såväl individ- som miljöinriktade. Arbetsterapins mål är att habilitera och rehabilitera människor för att de ska klara sina dagliga aktiviteter. Inom forskning i arbetsterapi söker man finna bästa möjliga åtgärder för att möjliggöra aktiviteter hos individen. Man söker också utveckla begrepp och teorier om människans aktiviteter och aktivitetsmönster samt hennes upplevelse av detta. Vidare studeras förutsättningar för arbetsterapi samt utvärdering av värdet och nyttan av den arbetsterapi som bedrivs inom hälso- och sjukvård. Arbetsterapi är huvudämne i arbetsterapeutprogrammet och i magisterprogrammet i arbetsterapi.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten



Biomedicin

Varför får vissa människor cancer? Varför blir vi sjuka av vissa virus och bakterier men inte av andra? Hur framställer man nya läkemedel? Är du intresserad av dessa frågor så är kurser i biomedicin något för dig. Inom ämnet biomedicin ägnar man sig åt människan och hennes sjukdomar med utgångspunkt ifrån den roll gener, molekyler och celler spelar för normal funktion och för sjukdom. Ämnet har en experimentell inriktning, och har betydelse för forskning på människans sjukdomar och för den del av sjukvården som ägnar sig åt diagnostik, behandlingsutveckling och uppföljning. Ämnen som anatomi, kemi, molekylärbiologi, cellbiologi, immunologi och sjukdomslära studeras inom biomedicin.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till programmets webb

Farmakologi

Behandling med läkemedel har en betydande roll inom sjukvården. Fler människor använder läkemedel och nya läkemedel tas fram. Reklam för läkemedel har också blivit mer framträdande. Personer som arbetar inom såväl vården som läkemedelsindustrin måste således ha en god kunskap om hur läkemedel fungerar. Ämnet kan enkelt delas in i basal farmakologi, som inriktar sig på verkningsmekanismer och principer och klinisk farmakologi, som inriktar sig mot medicinska behandlingsstrategier och läkemedelsval för att få en god läkemedelsanvändning i samhället. Forskningen inom ämnet basal farmakologi handlar dels om att förstå hur nya och kända läkemedel fungerar i kroppen, samt att identifiera nya mål för läkemedelsutveckling.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten

Folkhälsovetenskap

Utbildningen i folkhälsovetenskap riktar sig i första hand till dig som vill arbeta med planering, ledning och utvärdering av verksamhet som rör folkhälsofrågor i Sverige och internationellt. Ämnet är tvärvetenskapligt till sin natur och ger kunskaper om orsaker till och utbredning av hälsa och sjukdomar i befolkningen. Utbildningen har en inriktning mot utvärdering och förebyggande verksamheter, till skillnad från vårdutbildningarna som har fokus på diagnostik och behandling av redan sjuka. I Umeå har utbildningen en internationell profil med många deltagare från länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Det gör den lämpad för dig som vill utbilda dig för att också kunna arbeta utanför Sverige - särskilt i låginkomstländer. All undervisning ges på engelska, vilket ger en viktig träning i att använda engelska som arbetsspråk. Utbildningen används också av många som vidareutbildning inom området. Våra delkurser kan tillgodoräknas som delkurser i folkhälsovetenskapliga examina vid andra lärosäten, på samma sätt som vi accepterar kurser från andra lärosäten som en del av en examen i Umeå. Utbildning i folkhälsovetenskap kan också utnyttjas som forskarutbildningskurser för licentiat- eller doktorsexamen efter godkännande från den institution där vederbörande är inskriven som forskarstuderande.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten (på engelska)




Idrottsmedicin

Idrottsmedicin är den delen av medicinen som teoretiskt och praktiskt ägnas åt de problem som uppstår vid motion och idrott. Ämnet är tvärvetenskapligt och innehåller traumatologi (läran om skador), medicin, fysiologi och beteendevetenskap. De kurser som ges är också uppbyggda enligt denna princip. Kurserna syftar till att ge sådana kunskaper om kroppens uppbyggnad och funktion att man kan utveckla träningsmodeller, förebygga överbelastningsskador och sjukdomar samt behandla eventuellt uppkomna skador. Idrottsmedicin kan läsas från A-D-nivå och kan vara huvudämne i en magisterexamen. Idrottsmedicinska kurser ingår i idrottslärar- och idrottsvetenskapliga utbildningarna. Dessutom finns kurser för läkare, sjukgymnaster och sjuksköterskor. Satsningen på idrottsmedicin görs ur ett folkhälsoperspektiv för att förebygga en rad sjukdomar som har relation till inaktivitet såsom hjärt-/kärlsjukdom, diabetes, osteoporos och muskuloskeletala besvär. Uppdraget är att både ta hand om dem som skadar sig inom motion, idrott och arbetsliv samt att utveckla bra och säkra motionsformer som förebygger skador och sjukdomar.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten



Medicin

Med begreppet och ämnet medicin menas i allmänhet ett helt vetenskapsområde som innefattar allt som har med sjukdomar och deras behandling att göra. Sjukdomar delas ofta in i två kategorier, kirurgiska och medicinska. Inom ämnesområdet medicin bedrivs undervisning och forskning inom internmedicin (hjärt-/kärlsjukdomar, hormonsjukdomar, njursjukdomar, blodsjukdomar, mag-/tarmsjukdomar), lungmedicin med allergologi, reumatologi och beteendemedicin. Infektionssjukdomar, Dermatologi-venereologi, Psykiatri, Virologi, Bakteriologi, Immunologi. Ämnet ingår i läkarprogrammet, biomedicinprogrammet och i påbyggnadsutbildningar samt kan utgöra huvudämne i en kandidat-/magisterexamen.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten




Odontologi

Huvudområdet odontologi är läran om tänderna, munnen och käkarna; dess vävnader, strukturer, funktioner och sjukdomar. Odontologi ingår i tandläkarprogrammet, tandhygienistprogrammet och tandteknikerprogrammet. Våra fristående kurser i odontologi handlar om hur sjukdomar uppkommer i munhålan och angränsande områden samt hur de kan förebyggas och behandlas. Kunskapsutveckling sker kontinuerligt genom forskning. Inom området studerar vi faktorer av betydelse för kariessjukdomen hos barn och vuxna, påverkan på käkben och allmän hälsan vid inflammation/tandlossningssjukdom samt hur man kan ersätta tänder och käkben. Vidare forskar vi om tandvårdsmaterial, orsaker till funktionsstörning i käksystemet samt om pedagogiska modeller för lärande.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till institutionen




Omvårdnad

Kärnan i ämnet omvårdnad utgörs av relationen mellan patienten, de närstående och vårdaren. Omvårdnad har sin grund i en humanistisk människosyn som innebär att alla människor behandlas likvärdigt oberoende av ålder, kön, klass och etnicitet. Omvårdnad syftar till att befrämja hälsa och friskhet, förebygga ohälsa och sjukdom, stödja läkande och välbefinnande, underlätta ett liv med långvarig sjukdom, handikapp och lidande samt möjliggöra ett värdigt döende. Ämnet omvårdnad omfattar vårdfilosofi, vårdetik, relationer, vårdmiljö, vårdorganisation och omvårdnadsåtgärder. Inom ämnet bedrivs både grundforskning och tillämpad forskning med fokus på personer med olika sjukdomstillstånd, deras närstående, vårdpersonal, relationer i vården samt vårdetik. Ofta genomförs forskningsprojekt i samverkan med andra ämnesområden. Omvårdnad är huvudämne i de program (se hälsovetenskapliga program) och fristående kurser som ges vid institutionen för omvårdnad.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till institutionen

Oral hälsa

Dagens tandhygienist utför regelbundna munhälsoundersökningar hos barn- och ungdom, och äldre i olika boendeformen. Regelbundna munhälsoundersökningar utförs inom alla åldersgrupper. Tand- hygienisten förmedlar kunskaper om munhälsa och deltar i prevention mot to- baksbruk. Påbyggnadsåret erbjuder tand- hygienister ett program som förbereder dem för samtliga nya arbetsområden. Ämnet Oral hälsa ger bredare och dju- pare kunskaper i pediatrik, pedodonti och munhälsodiagnostik, kunskaper om den åldrande friska och sjuka individen; en fördjupning i gerodonti, geriatrik, farma- kologi och nutrition, fördjupning i tobaks- prevention, munhälsofrämjande metoder och hälsopedagogik.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten




Psykoterapi

Psykoterapeutprogrammen vilar på en gedigen yrkesmässig erfarenhet och kunskap om olika psykiska sjukdomstillstånd och psykisk ohälsa. Syftet är att utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda sina kunskaper med det övergripande målet att självständigt kunna utöva psykoterapi.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten




Fysioterapi/sjukgymnastik

Hur ska vi röra oss för att må så bra som möjligt?
Fysioterapi (tidigare sjukgymnastik), innebär att förebygga, undersöka och behandla funktionsstörningar som begränsar eller hotar att begränsa människans rörelseförmåga. Ämnet fysioterapi omfattar kunskaper om och studier av människan i rörelse med avseende på hennes förmåga att uppfatta, ta tillvara och använda sin kropp på ett ändamålsenligt sätt och med hänsyn till de krav som den fysiska och sociala miljön ställer på henne. Det vetenskapsteoretiska underlaget utgörs till väsentlig del av rörelsevetenskap. Den omfattar framför allt biomekaniska, fysiologiska och psykologiska faktorer samt de specifika störningar av rörelsefunktion som orsakas av sjukdom eller skada. Av betydelse är att se helheten i funktionen hos individen och inte bara delar. Nyckelbegrepp inom fysioterapi och forskning i fysioterapi är rörelse, motorisk kontroll, funktion, hälsa, kropp, interaktion och lärande. Kunskapsområdet har sin förankring i fysioterapi som yrkesverksamhet med ursprung i Lings medikala gymnastik. Legitimerade sjukgymnaster, som sedan januari 2014 kallas legitimerade fysioterapeuter, har funnits sedan 1800-talets slut. Fysioterapi är huvudämne i fysioterapeutprogrammet, magister- och masterprogrammen i fysioterapi.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning | Till enheten




Tandteknik

Tandteknik är kunskapen om dentala biomaterial och om hur dessa används för att ersätta hela eller delar av tänder. En tandteknikers jobb är att i nära samarbete med tandläkare ersätta tänder som skadats eller förlorats. Tandteknikern ställs då ofta inför utmaningen att försöka formge och färgsätta den konstgjorda tanden på ett sådant sätt att den snyggt och omärkligt smälter in bland patientens övriga tänder, som kanske missfärgats under årens lopp. Tandteknikeryrket är ett kreativt yrke där känsla för form och färg är viktig. Utvecklingen inom tandteknikområdet är snabb och nya material och metoder utprovas och införs ständigt. Titan, zirkonium och olika kompositer är alla relativt nya material som numera används. Vidare är det allt vanligare att man gör modeller av tandproteserna i CAD-program innan de skapas. Ofta specialiserar man sig på vissa material, till exempel arbeten i guld eller i porslin eller på att göra tandställningar. En specialisering som kan tyckas ligga lite i utkanten av ämnet men ändå tillhör det är så kallad anaplastik, som innebär design och skapande av proteser som ersätter förlorade ögon, näsor, öron, händer med mera. Svenska tandtekniker har gott rykte internationellt. Möjligheterna till arbete är goda över hela världen.
Samtliga kurser i ämnet | Studievägledning


Sidansvarig: Lena Åminne

Utskriftsversion

Kontaktinformation

Umeå universitet
Studievägledningen
901 87 Umeå 

Besöksadress
Torgets studentreception Förvaltningshuset, plan 3

Tel:  090-786 88 00

Kontaktformulär