Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Ungdomsarbetslöshet kopplat till sämre hälsa genom hela livet

[2017-10-09] Att arbetslöshet kan vara dåligt för hälsan är väletablerat i tidigare forskning. Nu visar en avhandling vid Umeå universitet att både ens egen och andras arbetslöshet kan ha bestående negativa hälsokonsekvenser långt efter återetablering på arbetsmarknaden. Forskningen, som bygger på data från longitudinella befolkningsstudier, har analyserat sambanden mellan arbetslöshet och ohälsa över livsloppet och hur det relaterar till individuella och strukturella faktorer.

– Vår forskning visar att unga arbetslösa män med så lite som en månads arbetslöshet rapporterade sämre kroppslig hälsa, både i direkt anslutning till arbetslösheten och långt senare upp i medelåldern, säger Anna Brydsten, forskare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa.

– Dessutom visar en studie vi gjort att personer som bor i bostadsområden men hög arbetslöshet rapporterar sämre fysisk hälsa över livsloppet, oberoende av individens egen arbetsmarknadsposition.

Forskningsresultaten är baserade på enkätdata och registerdata från två longitudinella kohortstudier gjorda i norra Sverige – Luleåkohorten och Yngre Luleåkohorten – som följer deltagare från ungdom till medelålder. Grupperna utgörs av alla elever som gick i årskurs nio i Luleå kommun år 1981 respektive år 1989. Den huvudsakliga kontextuella skillnaden mellan grupperna är den nationella arbetslösheten under deras ungdomsår, vilken bland ungdomar var 9 % för Luleåkohorten jämfört med 25 % för Yngre Luleåkohorten. Som hälsoutfall tillämpades deltagarnas egna självrapporterade kroppsliga symptom såsom huvud-, muskel- och magvärk, yrsel och hjärtklappning. Professor Anne Hammarström är ansvarig forskningsledare och initierade Luleåkohorten och Yngre Luleåkohorten.

Långtgående hälsokonsekvenser

Att vara ung och arbetslös under högkonjunktur var relaterat till sämre fysisk hälsa i medelåldern jämfört med hälsan för arbetslösa ungdomar under lågkonjunktur. Sambanden mellan arbetslöshet i unga år och ohälsa senare i livet kunde inte förklaras av ohälsa före inträdet på arbetsmarknaden, socioekonomiska faktorer i barndomen eller av arbetslöshet senare i livet. Hälsofrämjande faktorer såsom universitets- och högskoleutbildning och minskad individuell skuldbörda är enligt Anna Brydsten två möjliga förklaringar till varför unga arbetslösa män under 1990-talskrisen hade färre långsiktiga hälsokonsekvenser jämfört med arbetslösa ungdomar före den ekonomiska krisen.

– Trots de stora samhälleliga skillnaderna mellan 1980-talet och idag finns det stora likheter. Till exempel kvarstår ungdomsarbetslöshet som ett allvarligt folkhälsoproblem och därmed även risken för att arbetslösa ungdomar får dras med bestående ohälsa genom livet, säger Anna Brydsten.

Bostadssegregationens hälsoeffekter

I en av avhandlingens delstudier har forskarna även kunnat visa att personer som bor i bostadsområden men hög arbetslöshet rapporterar sämre kroppslig hälsa på lång sikt och att sambandet är oberoende av individens arbetsmarknadsposition. Delstudien baserades på socioekonomiska registerdata för omkring 1000 personer i varje bostadsområde för var och en av Luleåkohortens deltagare, vid åldrarna 16, 21, 30 och 42.

Anna Brydsten
Foto: Frida Petersson

– Fynden betonar hur sociala och ekonomiska skillnader mellan bostadsområden kan påverka enskilda individers hälsa över livsloppet även i Sverige, där vi har en förhållandevis låg bostadssegregering. Att både egen och andras arbetslöshet kan orsaka inte bara ohälsa idag utan även ohälsa senare i livet är resultat som kan tyckas peka mot relativt dystra framtidsutsikter. Det är därför viktigt att ansvaret för arbetslöshetsrelaterad ohälsa inte läggs på de redan marginaliserade individerna och samhällena, säger Anna Brydsten.

Ansvaret för att minimera arbetslöshetsrelaterad ohälsa bör enligt forskaren istället riktas mot strukturella aspekter på samhällelig nivå:

– Politiska beslut kan antingen bidra till eller minimera dessa ojämlikheter i resurser och livsmöjligheter. På så sätt är ojämlikhet i hälsa, manifesterad genom individers ställning på arbetsmarknaden, socialt producerad men samtidigt också föränderlig genom politiska beslut. För att minska människors lidande och framtida kostnader för socialförsäkring, sjukfrånvaro och arbetslöshetsersättning bör arbetsmarknadspolitiska och folkhälsopolitiska insatser initieras från ung ålder och fortsätta under hela livsloppet, säger Anna Brydsten.

Resultat från avhandlingen betonar även behovet av genus- och livsloppsperspektiv i folkhälsoarbetet. Bland annat visade sig ungdomsarbetslöshetens hälsokonsekvenser vara starkt könade. Endast bland män fanns säkerställda kortsiktiga och långsiktiga samband mellan ungdomsarbetslöshet och fysiska symptom. En möjlig förklaring kan enligt forskaren vara den genussegregerade arbetsmarknaden i Sverige.

– Anledningen till att vi inte hittade statistiskt signifikanta skillnader i kvinnors kroppsliga hälsa skulle kunna att kvinnor tenderar att befinna sig inom sfärer med generellt sämre arbetsvillkor. Kvinnor rapporterar därför oftare sämre hälsa än män, oavsett om de är i arbete eller inte, säger Anna Brydsten.

Anna Brydsten har en magisterexamen i Sociologi och är idag doktorand i folkhälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa.

Länk till avhandlingen

För mer information, vänligen kontakta:

Anna Brydsten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Enheten för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet
Telefon 070-243 8545
E-post: anna.brydsten@umu.se

Om disputationen:

Fredagen den 13 oktober försvarar Anna Brydsten, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin sin avhandling med titeln: Arbetslöshet och ojämlikhet i hälsa. En livsloppsstudie i norra Sverige. Engelsk titel: Yesterday once more? Unemployment and health inequality across the life course in northern Sweden. Opponent: Professor Per-Olof Östergren, Lunds universitet. Huvudhandledare: Professor Miguel San Sebastián.

Disputationen äger rum kl.9.00 i Major Groove, Byggnad 6L, Norrlands universitetssjukhus (NUS).

Foto: Mostphotos

Redaktör: Daniel Harju

Adress till nyheten:
http://www.medfak.umu.se/nyhet//.cid286198


Presskontakt

Daniel Harju
Umeå universitet
901 87 Umeå 

Besöksadress
Medicinska fakultetens kansli, Förvaltningshuset, tornet, plan 7

Tel:  090-786 64 65

Mobil:  072-552 29 18

Kontaktformulär