Till umu.se

Pressmeddelanden från Umeå universitet

Förklarar kosten samernas goda hälsa?

[2012-02-15] Den traditionellt samiska kosten har likheter med lågkolhydratdieterna, men det är inte säkert att kosthållningen kan förklara den relativt goda hälsan i samebefolkningen, skriver Lena Maria Nilsson i den avhandling hon försvarar vid Umeå universitet den 24 februari.

Avhandlingen beskriver livsstil och kostvanor hos samer och hur en ”traditionell samisk” livsstil påverkar risken att insjukna eller dö i cancer och hjärt-/kärlsjukdom i en norrländsk normalbefolkning. Majorietsbefolkningen studeras alltså i ett minoritetsperspektiv. Studien belyser framför allt kostvanor, fördelning mellan energigivande näringsämnen (kolhydrat, protein och fett) samt konsumtion av kok- och bryggkaffe. Den bygger på redan insamlade data från Västerbottens hälsoundersökningar och MONICA-projektet.

Bakgrunden är att samer i Sverige, till skillnad från de flesta andra urfolk i världen, kan förvänta sig ett lika långt liv som majoritetsbefolkningen och som grupp löper de mindre risk för att drabbas av cancer. Det finns ingen entydig förklaring till denna relativt goda hälsa, men det kan finnas ett samband med ”traditionellt samiska” kostvanor och livsstil.

En intervjustudie med äldre samer fungerar som bakgrund för de andra delstudierna. Den visar överraskande att fet fisk kan ha varit viktigare än renkött för samerna i södra Lappland under tiden från 1930 fram till ca 1960. Det som har hög kulturell betydelse (i det här fallet renkött) behöver alltså inte alltid ha lika stor betydelse i ett objektivt, vetenskapligt perspektiv.

En av delstudierna bygger på en modell för att undersöka hälsoeffekterna av så kallad Medelhavsdiet. Det är första gången någon har studerat betydelsen av ett samiskt kostmönster på detta sätt. Resultatet visar att de västerbottningar som äter den kost som har störst likheter med den traditionellt samiska hade en svagt ökad risk att dö jämfört med de västerbottningar som åt mindre samiskt. Det verkar därför osannolikt att den samiska kosten som sådan kan förklara den relativt goda hälsan hos samer. Fråga är dock mycket svårbesvarad, eftersom kostvanorna kan ha skiljt sig mellan olika samegrupper och över tid. Dessutom äter dagens västerbottningar mycket mindre av vissa livsmedel jämfört med vad samerna gjorde förr, till exempel fet fisk och bär. För sådana livsmedel kan det därför bli extra svårt att påvisa samband.

Lågkolhydratdieter, som har vissa likheter med den ”traditionellt samiska” kosten, är både populära och kontroversiella idag. Deras långtidseffekter för hälsan är till stor del okända. I en delstudie speglas förhållandet mellan kolhydrater och protein i kosten i en poängskala. Högsta poäng fick de som åt minst kolhydrater och mest proteiner. Höga sådana poäng påverkade inte den allmänna risken att dö, eller att dö i cancer eller hjärt-/kärlsjukdom, när statistiken korrigerats med hänsyn till intaget av mättat fett och de vanligaste hälsoriskfaktorerna.

I de sista delstudierna undersöks risken för cancer respektive hjärtinfarkt hos västerbottningar som dricker mer eller mindre kok- och bryggkaffe. De som drack mycket kaffe hade ingen ökad risk för vare sig cancer i allmänhet eller specifikt prostatacancer eller tjocktarmscancer. Resultatet för andra cancertyper visar att de som dricker olika typ av kaffe också kan ha olika risk för skilda cancerformer. I tidigare studier har inga starka samband hittats mellan kaffedrickande i allmänhet och cancer. Denna studie är först med att undersöka hur cancerriskerna ser ut hos människor som dricker olika typer av kaffe. När det gäller hjärtinfarkt, hade män som drack mycket bryggkaffe ökad risk, medan inga entydiga resultat kunde visas bland män som drack mycket kokkaffe.

Delstudierna är i allmänhet s.k. observationsstudier. Det innebär att deltagarna inte följer en bestämd forskningsplan utan lever sina normala liv och sedan jämförs med varandra. Med ett sådant upplägg blir det mycket svårt att ta hänsyn till möjliga faktorer i omgivningen. Därför är det också i princip omöjligt att bevisa direkta samband mellan orsak och verkan. Delstudierna bygger dock på en representativ normalbefolkning där data samlats in från ett stort antal personer (fler än 80 000 unika individer) medan de ännu var friska. När flera sådana studier visar liknande resultat brukar man utgå från att resultaten är sanna eller sannolika.

Lena Maria Nilsson är forskningsassistent och doktorand vid enheten för näringsforskning, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, där hon kan nås på
tel. 090-785 86 45
mobil 070-375 86 42
E-post lena.nilsson@nutrires.umu.se

porträttbild

Fredagen den 24 februari försvarar Lena Maria Nilsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Samisk livsstil och hälsa – epidemiologiska studier i norra Sverige (Engelsk titel: Sami lifestyle and health – epidemiological studies from northern Sweden).
Disputationen äger rum kl. 13.00 i sal B, 9 tr., Tandläkarhögskolan, NUS.
Fakultetsopponent är professor Peter Bjerregaard, Centre for Health Research in Greenland, University of Southern Denmark.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51825

Redaktör: Hans Fällman

Adress till nyheten:
http://www.medfak.umu.se/nyhet//.cid181672


  Utskriftsversion

Sidansvarig: Mattias Grundström Mitz
2012-02-09

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
Umeå universitet
901 87 Umeå 

Besöksadress
Medicinska fakultetens kansli, Förvaltningshuset, tornet, plan 7

Tel:  090-786 64 65

Kontaktformulär