Redovisning av TUA-finansierade projekt
Projektlista
Publiceringar
Presentationer och rapporter
De statliga TUA-medlen är avsedda för odontologisk utbildning och forskning. Genom lokala förhandlingar mellan berörda landsting och universitet beslutas i detalj hur de ska användas. Västerbottens läns landsting (VLL) och Umeå universitet (UmU) har kommit överens om att merparten av forskningsmedlen inom TUA ska användas för att stödja kvalitetsgranskade forskningsprojekt.
Varje år sedan 2006 fördelas därför ca 5 miljoner kr till 13?14 s.k. TUA-projekt i ett särskilt ansökningsförfarande. Ett TUA-projekt ska ledas av en dokumenterat forskningskompetent person, antingen vid medicinska fakulteten eller hos Västerbottens läns landsting. För att säkra att projekten har anknytning till både nuvarande och framtida tandvård krävs därtill att de involverar antingen en landstingsanställd tandläkare eller en doktorandregistrerad tandläkarstuderande.
För att kunna komma ifråga måste projekten vidare ha direkt praktisk betydelse för tandvården och hög vetenskaplig kvalitet. Detta säkerställs i i en tvåstegsprocess: De projekt som av en grupp vetenskapligt insatta och kliniskt verksamma personer utsedda av VLL och UmU bedöms ha "patientnytta" priorieteras i ett andra steg av Forskningsnämnden utifrån vetenskapliga kvalitetskriter.
Slutresultatet är alltså att landstinget och universitetet tillsammans kan identifiera projekt som håller både hög vetenskaplig kvalitet och kan bidra till bättre tandsjukvård. Denna gemensamma satsning på odontologiska forskning har gett påtagligt goda resultat:
Projektlista
Sirkka Asikainen, Inst. för odontologi
Subgingival mikroflora vid parodontit - en kronisk källa till cirkulerande bakteriekomponenter vilka framkallar ett systemiskt immunsvar relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar
500 000 kr 2006; 450 000 kr 2007; 400 000 kr 2008; 300 000 kr 2009
Beskrivning
Rapport 2008
Jan van Dijken, Inst. för odontologi
Adhesiva biomaterial, longitudinella och tvärsnittsutvärderingar av plastiska biomaterialersättningars betydelse för tandhälsan
384 000 kr 2008, 379 000 kr 2009, 362 000 kr 2010
Beskrivning
Rapport 2008
Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin
En randomiserad kontrollerad studie av effekt av behandling med underkäksframhållande tandställning hos patienter med sömnapné
250 000 kr 2008
Beskrivning
Rapport 2008
Maria Hedberg, Inst. för odontologi
Inhiberad tillväxt av parodontitassocierade bakterier med Lactobacillus reuteri - en ny möjlighet att kontrollera mognaden av dentalt plack
400 000 kr 2007; 400 000 kr 2008; 400 000 kr 2009
Beskrivning
Rapport 2008
Anders Johansson, Inst. för odontologi
Cellulära och molekylära virulensmekanismer av Actinobacillus actinocetemcomitans leukotoxin
400 000 kr 2007; 400 000 kr 2008
Beskrivning
Rapport 2008
Ingegerd Johansson, Inst. för odontologi:
Saliv- och mjölkpeptider i kariesprevention
412 000 kr 2008; 416 000 kr 2009; 420 000 kr 2010; 425 000 kr 2011
Beskrivning
Rapport 2008
Ulf Lerner, Inst. för odontologi
Reglering av benmetabolism vid inflammatoriska processer
500 000 kr 2006; 450 000 kr 2007; 400 000 kr 2008, 300 000 kr 2009
Beskrivning
Rapport 2008
Pernilla Lundberg, Inst. för odontologi
Genetiska och molekylära mekanismer bakom vävnadsnedbrytning vid parodonttit
412 000 kr 2008; 412 000 kr 2009; 412 000 kr 2010; 415 000 kr 2011
Rapport 2008
Tor Ny, Inst. för medicinsk kemi och biofysik
Multifunctional roles of tissue remodeling proteases inflammation, infrection and wound healing involved in periodontitis
400 000 kr 2008
Beskrivning
Rapport 2006-2007
Karin Nylander, Inst. för medicinsk biovetenskap
p63 - funktion och betydelse i normal och malign oral mucosa
400 000 kr 2007; 400 000 kr 2008
Beskrivning
Rapport 2008
Per-Arne Oldenborg, Inst. för integrativ medicinsk biologi
Betydelsen av CD47/SIRPa-interaktion för osteoklastbilldning från hematopoetiska celler
500 000 kr 2006; 450 000 kr 2007; 400 000 kr 2008; 300 000 kr 2009
Beskrivning
Rapport 2008
Jan Oscarsson, Inst. för odontologi
Molekylär analys av bakterier i serum hos parodontit-patienter med eller utan akut hjärtinfarkt
412 000 kr 2008; 416 000 kr 2009; 420 000 kr 2010
Rapport 2008
Maria Ransjö, Inst. för odontologi
Studier av bioaktiva materials effekt på benceller och användning vid benrekonstruktionsbehandling
300 000 kr 2006; 250 000 kr 2007
Beskrivning
Slutrapport 2008
Christina Stecksén-Blicks, Inst. för odontologi
Effekter av xylitoltuggummi på mutansstreptokocker och mjölksyraproduktion hos skolbarn med och utan karieserfarenhet
300 000 kr 2008; 156 000 kr 2009; 60 000 kr 2010
Beskrivning
Rapport 2008
Nicklas Strömberg, Inst. för odontologi
Benägenhets- och resistensproteinerna Gp340 och PRP som läkemedel och diagnostik för karies
350 000 kr 2006; 350 000 kr 2007; 250 000 kr 2008; 250 000 kr 2009
Beskrivning
Rapport 2008
Svante Twetman, Inst. för odontologi
Effekt på oral och allmän hälsa med probiotisk fluoriderad mjölk - en interventionsstudie på barn
55 000 kr 2008
Beskrivning
Rapport 2007
Ylva-Britt Wahlin, Inst. för odontologi
Autoimmunitet, cyclooxygenas-2 och epidermial growth factor receptor status vid oral lichen planus
Beskrivning
Rapport 2006
Karl-Gunnar Westberg, Inst. för odontologi
Neural control of oro-facial motor behaviors
Beskrivning
Rapport 2006-2007
Anders Wänman, Inst. för odontologi
Belastningsskador i käksystemet. Risk och friskfaktorer
400 000 kr 2007; 400 000 kr 2008
Beskrivning
Rapport 2008
Projektbeskrivningar
Sirkka Asikainen, Inst. för odontologi
Subgingival mikroflora vid parodontit - en kronisk källa till cirkulerande bakteriekomponenter vilka framkallar ett systemiskt immunsvar relaterat till hjärt- och kärlsjukdomar
Parodontit är en inflammation i tandfästet (parodontiet) som brukar leda till tandlossning. Det är fortfarande en av de vanligaste kroniska bakterieinfektionerna hos vuxna människor. Även om de idag accepterade behandlingsmetoderna har använts i tiotals år i den svenska tandvården, liksom i övriga industriländer, orsakar sjukdomen och dess komplikationer stort lidande och höga kostnader för behandling men också för t.ex. förlorad arbetstid. Kroniska infektioner som parodontit kan dessutom framkalla inflammatoriska reaktioner i kroppen som i sin tur kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Mekanismerna bakom parodontit, de orsakande mikroorganismerna och sjukdomens förmåga att bidra till hjärt-kärlsjukdomar är fortfarande oklara.
Det här projektet består av en klinisk del inom tandvården (parodontologi) och en laborativ del med experimentella analyser och test av hypoteser med molekylärbiologiska tekniker. Resultaten kommer att ge nya infallsvinklar som fokuserar på hela bakteriebeläggningen - det s.k. bakteriella placket - som också består av s.k. normalflorebakterier, dvs. bakterier som normalt finns och ska finnas där. Projektet kommer att tillföra ny kunskap om tidigare okända delar av mikrofloran liksom vissa av sjukdomsmekanismerna. Resultaten kan komma att bli ett steg mot bättre förståelse av både de kroniska och systemiska effekterna av parodontit och motivera till bättre förebyggande insatser och nya behandlingsstrategier.
Jan van Dijken, Inst. för odontologi
Adhesiva biomaterial, longitudinella och tvärsnittsutvärderingar av plastiska biomaterialersättningars betydelse för tandhälsan
Socialstyrelsen rekommenderar användning av alternativa fyllningsmaterial istället för amalgam och plastfyllningar, resinkompositer, har numera i princip helt ersatt amalgamet. Dessa resinkompositer har utvecklats starkt och bygger på en helt annan princip: De förankras på mikronivå i tandytan till skillnad från amalgam som kräver en makromekanisk förankring, dvs. klisterförmaga (adhesion), istället för en nÖdvändig hålighet att fästa materialet i.
Resinlompositernas snabba utveckling har lett till en avsevärd förbättring av dem men ocksa till bristande kunskap om deras kliniska hållbarhet. Resinkompositer är dentala biomaterial eftersom de inte kräver avlägsnande av frisk tandsubstans
för att kunna användas utan endast all kariesangripen vävnad.
Tandfyllningsmaterial regleras inte lika noggrannt som läkemedel utan får säljas utan tillräckligt omfattande klinisk dokumentation. Tandläkarnas arbetstid används idag till 50?70% för att göra om misslyckade fyllningar pga. av materialskador eller karies i anslutning till fyllningen.
Bra tandfyllningar, som håller länge och har kariesförebyggande egenskaper, leder till bra tandhälsa hos individen. Syftet med forskningsprogrammet är att i samarbete med Folktandvården öka kunskapen om fyllningars hållbarhet i dagens tandvård och därigenom underlätta ett riktigt val av behandling vilket har direkt patientnytta i relevanta situationer. Detta kommer att ske i tvärsnittsstudier med multicenteruppläggning inom Folktandvården i Västerbottens läns landsting.
I longitudinella studier, utförda på Tandläkarhögskolan, utvärderas nya modifierade resinkompositer som antas ge mindre materialfrakturer och minskad sekundär karies. I dessa studier undersöks materialen också med hänseende på mikroflora och vävnaderna i munhålan. I en annan longitudinell internationell multicenterstudie undersöks fiberförstärkta resinkompositbroar. Dessa broar förekommer alltmer och fördelen är att tekniken är vävnadsbesparande i motsats till dagens konventionella broprotetik och även implantat. Den vetenskapliga litteraturen om klinisk hållbarhet hos fiberförstärkta resinkompositbroar är i stort sett obefintlig, därför är resultaten av yttersta vikt för patienterna.
Resultaten ger förutom bättre underlag för terapival i rutintandvården också möjlighet till effektivare resursanvändning av tandläkarnas tid och skapar ett nätverk för fortsatt samarbetemellan Tandläkarhögskolan och Folktandvårdens kliniker. Resultaten från dessa långtidsuppföljningsstudier gör det möjligt att bedöma den kliniska potentialen hos nya modifierade versioner av resinkompositer innan de används i allmän tandvård.
Karl Franklin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin
En randomiserad kontrollerad studie av effekt av behandling med underkäksframhållande tandställning hos patienter med sömnapné
Sömnapné är en folksjukdom som ger ökad risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar, trafikolyckor och för tidig död. Sömnapné kännetecknas av snarkning och andningsuppehall som uppstår vid förträngningar i den övre luftvägen, t.ex. på grund av övervikt, rökning eller liten underkäke. Andningsstörningarna påverkar sömnen vilket ger dagtrötthet och minskad livskvalite. Vi har i Umeå konstruerat en tandställning som håller underkäken framåt under sömnen. Trots att den har blivit den vanligaste behandlingsmetoden för sömnapné i Sverige idag vet man för lite om effekterna på trötthet och livskvalitet. Det saknas framför allt kontrollerade studier. Därför avser vi att studera 120 patienter för att jämföra effekterna av sömntandställningen med en placebotandställning i en studie med randomiserad kontrollerad och parallell design. Effekterna på andningsuppehåll, dagtrötthet och stresshormoner utvärderas efter sex månaders behandling.
Vi förväntar oss att sömntandställningen lyckosamt minskar andningsuppehållen och dagtröttheten hos mer än 50 % av individerna. Ökad kunskap om effekter på trötthetsrelaterade symtom och om kännetecken för lyckad behandling gör att vi kan sätta upp riktlinjer för behandlingen, både för män och för kvinnor. På så sätt blir det lättare att välja ut vilka patienter som får nytta av behandlingen och vilka som bör prova annan behandling först. Detta får stor betydelse för många patienter och är angeläget för läkare och tandläkare som är involverade i behandling mot sömnapne, inte bara i Sverige utan i hela världen.
Maria Hedberg, Inst. för odontologi
Inhiberad tillväxt av parodontitassocierade bakterier med Lactobacillus reuteri - en ny möjlighet att kontrollera mognaden av dentalt plack
Målet med studien är att undersöka i vilken grad ett antal bakterier med koppling till parodontit och tandlossning (Actinobacillus actinomycetemcomitans, Fusobacterium nucleatum, Porhyromonas gingivalis och Prevotella intermedia) hämmas av bakterien Lactobacillus reuteri och vilka de bakomliggande mekanismerna är.
Bakgrund: L. reuteri är en bakterie som förekommer i människors och djurs normala mikroflora och har isolerats från olika lokaler som munhålan, mag-tarmkanalen, vagina och även i bröstmjölk. Bakterien förekommer i olika probiotikaprodukter och förmodas kunna bidra till god hälsa. Det har länge varit känt att L. reuteri har formågan att producera en antimikrobiell substans, reuterin. Den uppstår när bakterien omvandlar glycerol och bildar den metaboliska slutprodukten, 3-hydroxypropionaldehyd (3-HPA). Sedan slutet av 1980-talet har flera studier bevisat reuterinets antimikrobiella effekter på t.ex. koliforma bakterier och olika livsmedelsburna bakterier, bl.a. Salmonella thyphimuriurn och Listeria monocytogenes. I fråga om gruppen anaeroba bakterier, till vilken de parodontitassocierade bakterierna hör, finns nu ingen dokumentation om känsligheten for reuterin.
Arbetsplan: Diskdiffusion, en biofilmsmodell och denaturerande gradientgel-elektrofores (DGGE) kommer bl.a. att användas for att studera samspelet mellan parodontitbakterierna och L. reuteri. All odling av bakterier kommer att göras i anaerob miljö. Koncentrationen av 3-HPA kommer att bestämmas under olika odlingsbetingelser och vid flera tidpunkter under odlingen. Den kliniska och bakteriologiska statusen före, under och efter intag av L. reuteri hos patienter med parodontit, kommer också att studeras.
Betydelse: Kroniska infektioner som parodontit kan framkalla systemiska inflammatoriska reaktioner som i sin tur kan medföra en ökad risk for hjärt- och kärlsjukdomar. Parodontit är fortfarande en av de vanligaste kroniska bakterieinfektionerna hos vuxna. Detta orsakar stort lidande och höga kostnader for behandling av sjukdomens och dess komplikationer. De nu tillämpade behandlingsmetoderna har använts i tiotals år inom tandvården och inte förändrats nämnvärt. Att hitta nya fungerande strategier för behandling av parodontit kan få stor samhallsekonomisk betydelse.
Anders Johansson, Inst. för odontologi
Cellulära och molekylära virulensmekanismer av Actinobacillus actinocetemcomitans leukotoxin
Tandlossning är en sjukdom som drabbar en stor del av befolkningen. Den orsakas av kroniska infektioner i anslutning till tändernas stödjevävnader och kan slutligen leda till tandförlust. Denna sjukdom har vanligtvis ett långsamt förlopp och drabbar i huvudsak äldre personer. Snabbare sjukdomsförlopp, som kan drabba yngre individer, orsakas ofta av bakterien Actinobacillus actinomycetemcomitans. Den är därför utmärkt att använda i modellsystem och kliniska studier för att battre förstå tandlossningens bakomliggande orsaker.
I detta forskningsprojekt ingår att undersöka utvecklingen av tandlossning hos personer som var infekterade med Actinobacillus actinomycetemcomitans redan vid 7-9 års ålder. De selekterades fram och undersöktes redan 1993 och deras tandstatus och orala mikroflora finns väl dokumenterade. Vi har nu identifierat dessa 14 individer och har möjlighet att göra en ny studie med mycket lång uppföljningstid. En förnyad undersökning och bakterieodling kan ge resulat om bidrar till att battre förstå orsker till utveckling av tandlossning.
Behandlingen av parodontit är idag huvudsakligen inriktad på att mekaniskt eller med antibiotika avlägsna bakterier och deras produkter från infekterade tandköttsfickor. En sådan behandling kräver upprepade insatser och kan vara både tids- och kostnadskrävande. De kunskaper som skapas i detta projekt att bidra till såväl en utveckling av effektiva terapimetoder för svårbehandlade parodontitformer som en tidigare identiering av riskindivider. Det kan i förlängningen ge bättre livskvalitet för en stor grupp män och kvinnor, genom förbättrad tandhälsa och minskad risk för att drabbas av kardiovaskulära sjukdomar, samt innebära stora besparingar för tand- och sjukvården.
Ingegerd Johansson, Inst. för odontologi:
Saliv- och mjölkpeptider i kariesprevention
I saliv och mjölk finns små proteiner (peptider) som kan påverka risken för att utveckla karies i tänderna. Peptiderna staterin och APRP i saliv och kaseiner i mjölk har flera likheter som gör dem intressanta när det gäller att minska kariesrisken: De binder gärna till tanden och binder då kalcium vilket stabiliserar halten av kalcium och fosfat vid tanden, påverkar vidhäftningen av bakterier till tandytan och kan frisätta ämnen som hämmar bakteriernas ämnesomsättning. Dessutom kodas alla genetiskt på kromosom 4 inom en del som kallas det sekretoriska kalciumbindande fosfoproteingenklustret.
Det finns ett starkt behov av effektivare metoder för att förebygga karies och behandla ytliga karieskador. Bioaktiva mjölkpeptider som motverkar kolonisation av kariesutläsande, men inte hälsoassocierade, bakterier och som upprätthåller kalciumjämvikten vid tanden har stor potential att bli en sådan metod. Samverkan med fluor ökar ytterligare möjligheten att de kan ingå i nästa generation av kariesförebyggande metoder.
l det här projektet vill vi identifiera de mjölk- ocb salivpeptider inom den nämnda genklustret som främjar munhä]san. Vi kommer i första hand att studera effekterna av kaseinpeptider på bakteriesammansättningen i beläggningarna på tänderna och vid kariesutveckling på emalj (barn) och rotyta (äldre).
Ulf Lerner, Inst. för odontologi
Reglering av benmetabolism vid inflammatoriska processer
När tänderna lossnar i käken beror det på att de bennedbrytande celler (osteoklaster), som normalt är viktiga för att ständigt medverka i ombyggnaden av "gammalt" skelett till nytt "friskt" skelett har bildats i alltför stor omfattning i käkbenet kring tandens rot. På samma sätt bildar patienter med ledgångsreumatism, liksom patienter med lossnande ledproteser, alltför många bennedbrytande celler lokalt i leden eller omkring ledprotesen. Det gemensamma för dessa patienter är att de har en lokal inflammation i anslutning till skelettet.
Patienter med tandlossning har inflammation i tandköttet pga. bakterier på tänderna, patienter med ledgångsreumatism har inflammation i ledkapseln pga. en autoimmun reaktion och patienter med lossnande proteser har inflammation runt protesen pga. protesmaterialet. Anledningen till ökningen av antalet osteoklaster är inte kartlagd i detalj men är ändå att signalsubstanser som utlöser inflammationsprocessen, sannolikt tillsammans med andra lokalt verkande signalsubstanser i t.ex. nervsystemet, aktiverar de bennedbrytande osteoklasterna. Signaler från hormoner spelar sannolikt också en viktig roll, vilket är en anledning till att kvinnor efter klimakteriet får mer tandlossning.
Vi studerar i detta projekt vilka signalsubstanser som är viktiga för att aktivera bennedbrytningen. Detta gör vi dels genom att undersöka vilka kända inflammatoriska signalsubstanser som har fönnåga att stimulera benceller som odlas i provrör, dels genom att studera vilka sådana signaler vi kan hitta i inflammationssekret från lossnande tänder och i ledvätska från patienter med ledgångsreumatism eller lossnande ledproteser. Vi jämför också de gener som är aktiva i tandköttet från patienter med tandlossning med dem som är aktiva i ett friskt tandkött.
Vi kommer också att studera vilken betydelse olika gener har för risken att få tandlossning. De kliniska studierna inbegriper också tandlossning hos patienter med benskörhet. Slutligen studerar vi hur de bennedbrytande cellerna bär sig åt när de löser upp benet. Projektet innefattar således såvä1 studier i provrör som studier på patienter.
Vi hoppas att vi med hjälp av våra resultat ska kunna få en bättre bi1d av vad i en inflammerad vävnad som stimulerar bennedbrytning och kanske därigenom också kunna finna strategier för att ta fram motmedel. Det är också vår förhoppning att vi med hjälp av prv från tandköttssekret, eller från tändköttet, tillsammans med genetisk analys bättre ska kunna identifiera vilka patienter som har ökad risk för tandlossning.
Tor Ny, Inst. för medicinsk kemi och biofysik
Multifunctional roles of tissue remodeling proteases inflammation, infrection and wound healing involved in periodontitis
Tandlossningssjukdom är vanligt i befolkningen och orsakas av bakterier som normalt fmns i munhålan, fäster pa tandytorna och bildar en beläggning, en s.k. biofilm. Om biofilmen får sitta kvar pa tänderna och inte avlägsnas regelbundet. t.ex. med tandborste, uppstår en ytlig inflammation i tandköttet som kallas gingivit. Vissa personer utvecklar med tiden en mer djupgående nedbrytning av tandens infästning i käkbenet vilket leder till parodontit. Risken för tandlossning ökar med stigande ålder. De flesta individer mellan 40 och 50 år har en eller flera tänder med djupa, blödande tandfickor och diagnosen parodontit. Andelen personer med svår parodontit - där de flesta tänder är involverade och risken för tandförluster är större - ligger på 10-15 procent av befolkningen.
Immunförsvaret har stor betydelse för motståndskraften mot parodontit. Det är känt att individer med speciella defekter i immunförsvaret i större utsträckning än andra drabbas ay svår parodontit. Det är däremot inte klarlagt varför så många i övrigt friska individer drabbas av parodontit medan andra kan ha gingivit under ett långt liv utan att det leder lill tandlossning.
Nedbrytning och återuppbyggnad ay kroppsvävnader är ett normalt och allmänt förekommande fenomen. Vid en inflammation sker en ökad omvandling och nedbrytning av vävnad, men samtidigt ocksåökad återuppbyggnad. Det är möjligt att parodontit uppkommer vid de fall av gingivit där det lokalt råder obalans mellan vävnadsnedbrytning och vävnadsnybildning. Både vid inflammation och naturlig vävnadsomsättning krävs effektiva enzymsystem (proteaser) för att bryta ned gammal eller infekterad vävnad och ge plats för nybildning. Dessa enzymsystem måste kontrolleras strikt eftersom ohämmad nedbrytning givetvis kan få katastrofala konsekvenser för organismen. Ett viktigt enzym i detta sammanhang är plasmin. I overksam form kallas enzymet plaminogen och cirkulerar i blodet. Plasminogen aktiveras till plasmin av andra enzymer (plasminaktivatorer, PA) som i sin tur produceras av olika celler i t.ex. tandkött och blodkärl när dessa celler stimuleras av sårskada eller infektion.
Vi har i tidigare studier visat att frånvaro av plasmin leder till långsammare och ofullständig sårläkning i trumhinna och hud samt att plasmin är helt nödvändigt vid läkning av brännskador. Våra resultat tyder också på att plasmin spelar en viktig roll vid bakteriell infektion och då i ett komplicerat samspel med komplementsystemet, en del av immunförsvaret. I detta projekt ska vi experimentellt studera plasminets roll vid parodontit och om det kan användas för behandling av parodontal sjukdom. Vi skall också undersöka vilken roll plasmin spelar i försvaret mot den bakterieinfektion som orsakar parodontiten.
Karin Nylander, Inst. för medicinsk biovetenskap
p63 - funktion och betydelse i normal och malign oral mucosa
Familjen p63 består hos människan av sex proteiner med olika egenskaper. Den exakta funktionen hos varje enskilt p63-protein ar inte kand, men man vet att de ar nödvändiga for bildandet av b.a. munslemhinna, tänder, spottkörtlar och hud. Defekta p63-proteiner har hittats hos bl.a. personer som föds med missbildningar som kluven gom.
Vi har utvecklat speciella reagenser och analysmetoder som gör det möjligt att studera de individuella p 63-proteinerna. Med dessa verktyg har vi kunna visa att det råder obalans mellan de sex p63-proteinerna i cancertumörer i huvud-halsområdet, men vi har också sett en obalans mellan proteinerna i samband med sårlakning i munhålan.
Vi har i en tidigare studie visat att man genom att hämma alla p63-proteiner i tumörceller från huvud-halscancer, försämrar överlevnaden hos tumörcellerna och gör dem mer mottagliga för behandling i form av strålning och cytostatika - de vanligen använda behandlingsformerna för denna tumörsjukdom. Detta fynd visar den potential som p63-proteinerna har som mål för framtida sjukdomsbehandling.
Baserat på våra tidigare fynd av likheter och skillnader mellan huvud-halscancertumörer och lakande sår i munhålan ska vi nu undersöka om man genom att påverka p63-status i tumörcellerna kan "omvandla" dem till mer sårliknande celler med begränsad tillväxt och godartade egenskaper. Då dessa tumörer drabbar såväl man som kvinnor kommer resultaten bagge könen till godo.
Per-Arne Oldenborg, Inst. för integrativ medicinsk biologi
Betydelsen av CD47/SIRPa-interaktion för osteoklastbilldning från hematopoetiska celler
I kroppen sker ständigt både nybildning och nedbrylning av benvävnaden, vilket är viktigt för att benen ska kunna fungera som lagringsplats för calcium ("kalk"). Normalt råder god balans mellan nybildning och nedbrytning av ben, men vid olika sjukdomstillstånd kan den rubbas så att de nedbrytande mekanismema tar överhanden. Det händer till exempel vid tandlossningssjukdom och osteoporos (benskörhet).
Osteoklasterna, en celltyp som bildas i ben, är direkt ansvariga för att ben löses upp och bryts ner. Vårt projekt syftar till att öka kunskapen om hur dessa bennedbrytande celler bildas och hur bildningen kan förhindras vid de ovan nämnda sjukdomstillstånden. De celler som har förmåga att sammansmälta och bilda de bennedbrylande osteok!asterna är en speciell typ av vita blodkroppar. På de vita blodkroppamas yta finns en rad olika proteiner (äggviteämnen) bland vilka vi har funnit att två, CD47 och SIPPalfa, har en direkt avgörande roll vid bildningen av de bennedbrytande cellerna. När vi experimentellt förhindrar att dessa proteiner kommer i kontakt med varandra hämmas också bildningen av bennedbrytande osteoklaster.
Därför vill vi i detta forskningsprojekt fördjupa kunskaperna om hur detta fungerar i detalj, vilket i framtiden kan ligga till grund för nya behandlingsmetoder vid sjukdomar där kroppens benvävnader bryts ner.
Maria Ransjö, Inst. för odontologi
Studier av bioaktiva materials effekt på benceller och användning vid benrekonstruktionsbehandling
Benförlust i käkarna kan uppkomma pga. av skador, efter behandling av tumörer eller orsakas av inflammatoriska processer (t.ex. tandlossning). Rekonstruktion av stora bendefekter på patienter är ibland ett problem ef1ersom det kan vara svårt att få tillräckligt med ben från patienten själv. Man har därför börjat använda olika typer av benersättningsmaterial (biomaterial) för att få större möjlighet att rekonstruera bendefekter på patienter.
De flesta biomaterial kan interagera med omgivande vävnad på något sätt. Materialen kan antingen brytas ner helt, korrodera, eller kvarstå under lång tid, Vid nedbrytning kan de frisätta små partiklar eller joner som påverkar omgivande vävnad och celler. Det är viktigt att få mer kunskap om hur olika material fungerar och interagerar med celler och vävnader och hur detta påverkar benbildningen. Om materialet inte anpassas fullt ut till omgivande ben, eller om det förändrar bencellernas funktion och balansen i skelettets återuppbyggnad, riskerar man dålig benläkning och misslyckade behandlingar.
Projektet syftar till att studera hur olika benersättningsmaterial, s.k. bioaktiva material, kan reglera bencellernas aktivitet och benbildningsprocessen. Vi avser att studera vilka joner som frisätts från några vanliga biomaterial, bl.a. ett glasmaterial som används kliniskt, samt hur materialen påverkar bencellers kommunikation och uveckling samt benbildningsförmåga.
Det övergripande målet med projektet är att öka kunskapen om hur benvävnadens celler regleras och fungerar i kombination med olika biomaterial. I förlängningen kan detta öka möjligheterna att rekonstruera benvävnaden hos patienter med benförlust.
Christina Stecksén-Blicks, Inst. för odontologi
Effekter av xylitoltuggummi på mutansstreptokocker och mjölksyraproduktion hos skolbarn med och utan karieserfarenhet
Bakgrund: Karies är fortfarande ett betydande folkhälsoproblem, speciellt bland barn och ungdomar. Etablering av bakterietypen mutans streptokocker i munhålan anses vara en nyckelfaktor för om individen skall löpa risk att utveckla karies eller inte. Xylitol, som är en naturlig1 forekommande sockeralkohol, har länge tilldragit sig intresse framför allt på grund av de kariesförebyggande egenskaperna. Styrkan i bevisföringen har dock diskuterats och verkningsmekanismen har inte heller varit helt klarlagd. Det har visats att användning av t.ex. xylitoltuggummi leder till utveckling av en typ av mutans streptokocker som har andra egenskaper. Det har spekulerats i att denna typ skulle ha sämre förmåga att fästa på tänderna, vilket är intressant eftersom karies är en effekt av syrabildning efter kolhydratnedbrytning i mutans streptokocker som sitter fastklistrade på tänderna. Huruvida xylitolkonsumtion verkligen leder till mindre tandbeläggningar är dock inte studerat och om effekten är olika hos barn som har karies och hos de som inte har karies är inte heller utrett.
Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur dagligt intag av xylitol i tuggummiform kan påverka de bakterier som har betydelse för karies, mängden synliga beläggningar på tänderna, bakteriernas ämnesomsättning och om effekterna blir olika beroende på om individen har mycket eller lite karies.
Metod: Samtliga elever i årskurserna 1-6 i Sävar skola kommer att inbjudas att delta. De fördelas slumpmässigt till en grupp som får xylitoltuggummi och en grupp som får ett placebotuggummi under 4 veckor. Därefter kommer förändringar i bakterieförekomst på tänderna och i egenskaper hos bakterierna som är viktiga för om de skall kunna bidra till att karies uppstår att studeras.
Betydelse: Det övergripande syftet med studien är att utveckla metoder som bidrar til1 bättre tandhälsa. Patientnyttan bedöms som stor och resultaten kan få stor klinisk betydelse för hur tandvårdens rådgivning om xylitolanvändning skall utformas till patienter med kariesproblem.
Niclas Strömberg, Inst. för odontologi
Benägenhets- och resistensproteinerna Gp340 och PRP som läkemedel och diagnostik för karies
Karies är idag skevt fördelad bland svenska skolbarn. Vi ser många friska men också ett mindre antal barn med mycket karies (ca 10 procent). Dessa barn är svåra att hitta för förebyggande insatser, samtidigt som dagens kunskap och metoder inte räcker till för att förebygga sjukdom hos dem som har mycket kariesskador.
I detta projekt försöker vi identifiera de byggklossar (gener och proteiner) som betingar att vissa får mycket karies och andra lite. fastän de borstar tänderna och äter socker på ungefar samma sätt.
Med hjälp av dessa gener och proteiner försöker vi dels utveckla metoder för att tidigt hitta de personer som har lättare att få karies, dels utveckla nya preparat som på samma sätt som fluor kan förebygga karies.
Svante Twetman, Inst. för odontologi
Effekt på oral och allmän hälsa med probiotisk fluoriderad mjölk - en interventionsstudie på barn
BAKGRUND En ökande socker- och läskkonsumtion tillsammans med minskad fysisk aktivitet är ett allvarligt hot mot barnens tand- och allmänhälsa. Var femte barn är överviktigt och vartannat har karies. Förebyggande insatser på barn är särskilt viktiga eftersom hälsan grundläggs i tidig ålder. Barnläkare är överens om att förskolebarn bör dricka mjölk för tillväxtens skull. Mjölk innehåller också änmen som kan motverka karies. Mjölk har dessutom visat sig vara en lämplig bärare av fluor och detta har utnyttjats i länder där man inte har haft tillgång till fluortandkräm. F]uoriderad mjölk kan också vara ett alternativ i grupper med hög kariesförekomst, t.ex. multikulturella områden med låg socioekonomi.
Probiotika är levande bakteriekulturer som kan tillsättas olika mejeriprodukter. Dessa bakterier är hälsosamma och konkurrerar med sjukdomsframkallande bakterier i munhåla och tarm. Genom att tillsätta både fluor och probiotiska bakterier kan både "attacksidan" och "försvarssidan" i kariesprocessen påverkas genom samma produkt. Det är ett nytänkande som inte har prövats tidigare. En viktig faktor är att det är lättare att påverka munflorans sammansättning i förskoleå]dern jämfört med hos äldre barn och vuxna.
SYFTE: Att i en prospektiy studie studera effekterna av probiotisk fluoriderad mjölk på den orala och allmänna hälsan hos förskolebarn.
PROJEKTET: Vi inbjuder alla 1-5-åriga bam i de kommunala förskolorna i Nordmaling och Hörnefors att delta. Efter klinisk undersökning och salivprovtagning delas barnen slumpmässigt in i två grupper. Den ena får 1,5 dl testmjölk till lunch 5 dagar i veckan och den andra gruppen får vanlig mellanmjölk. Mjölken är kodad så att varken barn, föräldrar, personal eller försöksledare vet vad den innehåller. Undersökningen planeras pågå i två år. Föräldrarna får vid starten fylla i ett frågeforrmulär om kost- och munhygienvanor och imder försöksperioden för de en kontinuerlig loggbok om barnets allmänna hälsa, sjukdagar och akuta mag- och halsinfektioner. Efter ett och två år undersöks barnen igen varvid antalet nya kariesskador beräknas och jämförs mellan de två grupperna.
BETYDELSE: Tidigare studier har visat att barnen i Umeås kranskommuner har mer karies än barnen i centrala staden. Om testmjölken håller vad den lovar uppnås i första hand tandhälsovinster men även andra vinster av betydelse för både individ och samhälle. Färre episoder av sjukdom och kortare sjukdomsperioder gör att föräldrar inte behöver vara hemma för sjuka barn i samma utsträckning.
Den här formen av populationsbaserad prevention bedöms också vara kostnadseffektiv eftersom den är "automatiserad" och hanteras av barnomsorgspersonalen.
Ylva Britt Wahlin, Inst. för odontologi
Autoimmunitet, cyclooxygenas-2 och epidermial growth factor receptor status vid oral lichen planus
Oral lichen planus, OLP, är en kronisk hud- och slemhinneinflammation som drabbar 1-2 % av den vuxna befolkningen. Den förekommer vanligen i munslemhinnan hos kvinnor. Orsaken till OLP är inte klarlagd, men en autoimmun bakgrund har föreslagits. Enligt värlshälsoorganisationen WHO kan slemhinneförändringarna utvecklas til1 cancer.
För att bilda en normal slemhinna krävs en grupp av sex proteiner som kallas p63. I serum från patienter med OLP och kontrollpersoner har vi jämfört förekomsten av antikroppar mot kroppsegna strukturer i cellen för att se om antikroppar mot individen själv är vanligare hos patienter med OLP. Vi har också kartlagt p63 i tumör- och normal vävnad från patienter med cancer i huvud- halsregionen. Resultatet från den studien visar en överrepresentation av en specifik grupp p63-proteiner i tumörvävnad.
Eftersom OLP är en inflammation som är associerad med tumörmisstanke behövs fortsatta studier för att bättre förstå de mekanismer som styr när en inflammation i slemhimlan övergår till att bli en elakartad tumör. Biopsier från kindslemhinna från patienter och kontrollpersoner har tagits för att sedan kunna identifiera viktiga styrande funktioner i cellerna som har betydelse för bildandet av en normal och frisk slemhimla.
OLP är ofta smärtsam och förhindrar normal social samvaro där mat och dryck ingår. Då man inte säkert känner till anledningen till sjukdomen blir behandlingen mest en fråga om att lindra symtomen. Ökad kunskap om anledningen till sjukdomen medför bättre behandling.
En metod som gör det möjligt att tidigt få en indikation om det föreligger ökad risk för canceromvandling i den slemhinneförändring som ses vid OLP, skulle medföra lindringare behandling som är mindre stympande än vad som "vanligtvis sker vid cancer i hals och huvud. Prognosen vid denna cancer är fortfarande inte bättre än 50 % överlevnad efter fem år.
Karl-Gunnar Westberg, Inst. för odontologi
Neural control of oro-facial motor behaviors
Munnens ocb ansiktets organsystem medverkar i en bred repertoar av mycket sammansatta och samverkande motoriska beteenden, t.ex. tuggning. sväljning, andning och artikulation av talet. Den grundläggande kunskapen om hur dessa beteenden regleras ocb samordnas av nervsystemet är ännu mycket ofullständig, vilket är en betydande kliniskt problem.
Tuggbeteendet spelar en särskilt viktig roll i samband med intag och sönderdelning av födan och därmed för vårt välbefinnande och överlevnad (hälsa). Kontrollen av tuggbeteendet ansågs länge vara reglerat med växelvis utlÖsta reflexsvar på retning av ansiktets och munnens sinnesorgan. Denna retning aktiverade de motoriska nervceller som styr de olika muskelgruppernas alternerande aktivitet under tuggningsrörelsens öppnings- och slutningsfaser. Hypotesen, "reflexkedjeteorin", falsifierades dock i början av 1970-talet då man visade att den grundläggande rörelserytmen i själva verket genereras i hjärnstammen, helt oberoende av inflödet från sinnesorganen, via en krets av nervceller benämnd central mönstergenerator ("tuggcentrum"). Den övergripande målsättningen med våra studier är att fördjupa unskapen om det s.k. "neuronala nätverk" som medverkar både i den grundläggande alternerande ry1miska aktiveringen och i den finstämda anpassningen av den oro-faciala muskulaturen under pågående rytmiska tuggrörelser. Våra studier genomförs på djurmodeller (in vivo och in vitro) med kombinationer av farmakologiska, neurofysiologiska, neuroanatomiska och molekylärbiologiska metoder. Specifikt syftar studierna in vivo till att kartlägga hur tuggningens neuronala nätverk är uppbyggt, dvs. var de ingående grupperna (modulerna) av nervceller är belägna och hur de är sammankopplade med varandra via synaptiska förbindelser. Genom att göra registreringar i tunna skivor hämtade från hjärnstammen karaktäriserar vi in vitro hur signaleringen drivs i de cellulära komponentema. Vi kartlägger enskilda nervcellers neurotransmittorer, membranbundna jonkanaler och jonkanalsreceptorer.
Neurobiologiskt syftar våra studier till att öka kunskapen om de fundamentala kontrollprinciper som nervsystemet utnyttjar för att reglera motorik, särskilt rytmiska muskelrörelser. De ger även insikt om mekanismer som främjar kroppsvävnaders hälsa och hjärnans kognitiva egenskaper.
Kliniskt bidrar projektet specifikt till ökad förståelse av de nervmekanismer, som kontrollerar orofaciala motoriska beteeenden. Därigenom har det betydande potential att ge stöd för utveckling av effektiva och rationella metoder vid behandling av olika neurologiska sjukdomstillstånd som drabbar de orala och faciala regionerna, t.ex. kraniomandibulär sjukdom, bruxism, oro-faciala dyskinesier, sväljnings- och talstömingar samt olika former av muskelsmärtor och huvudvärk.
Anders Wänman, Inst. för odontologi
Belastningsskador i käksystemet. Risk och friskfaktorer
Symtom från käkarna som trötthetskänsla, låsningar eller upphakningar som gör det svårt att gapa och tugga är vanliga. För ca 10 procent av befolkningen blir sådana symtom ett påtagligt. ständigt återkommande besvär som menligt påverkar livskva1iteten och vardagen. Huvuddelen av dessa personer är kvinnor. Varför det är så vet man inte idag.
Syftet med forskningsprojektet är att undersöka dels vilka faktorer som medverkar till utvecklingen av dessa tillstånd, dels söka metoder för behandling och förebyggande åtgärder. Om vi når ökad kunskap om detta får tandläkaren och läkaren ett bättre beslutsunderlag i sin bedömning än de har idag. Vi hoppas också kunna tyd1iggöra för beslutsfattare i de ekonomiska styrsystemen inom vården hur dessa patienter, som idag helt själva får bekosta rehabiliteringen utan ersättning inom vare sig tandvårds- eller sjukvårdstaxan, har det.
Projektet består av fyra delprojekt. I ett av dem undersöker vi om personer med stabila respektive ostabila bettförhållanden löper olika risk för att utveckla symtom i käkama över tid. Ett annat delprojekt fokuserar på frågan om de som har värk i ryggen löper stöne risk för symtom i käkarna än de som inte har ryggbesvär. Det tredje delprojektet ställer frågan om hur många individer i en kvinnlig population som har invalidiserande besvär från käkarna och hur dessa förhåller sig ti11 besvär i axel-skulderregionen. Bland ett urval av dessa personer genomförs också djupintervjuer liksom bland de kvinnor i gruppen som uppger att de aldrig haft sådana besvär. I det fjärde delprojektet analyseras kapaciteten för käk-nackmuskulaturen jämfört mellan patienter och friska kontrollpersoner liksom effekten av systematisk träning.
