Forskning
VR-anslag till UCGM-forskning
Vetenskapsrådet har utsett UCGM till en forskningsmiljö som är särskild framgångsrik inom genusforskningen. Anne Hammarström har tilldelats 8 miljoner kr för forskningsprogrammet: How are sex, gender and health interwoven? Theoretical development in a Northern European context.
Här är programmets sammanfattning, mer information lämnas av Anne Hammarström.
Gender theories from the humanities and social sciences are important contributions to gender research in health, but lack robust theoretisation about health. While most feminist researchers today agree about the need to analyse both ‘sex’ and ‘gender’ there is a dearth of research on how ‘sex’ and ‘gender’ are interwoven. The purpose of this project is to develop theories of how sex/gender and health are interwoven in a Northern European context. The research questions are:
• How can we move beyond a dichotomous view of the concepts of “sex” and “gender”?
• How are sex/ gender interwoven with health focusing on e.g. gender constructions, gender relations, life conditions, bodily experiences, stress and biological markers
• Is the interweaving of sex/ gender with health related to intersectional power dimensions related to age, class, ethnicity and sexuality?
Our theoretical points of departures are an interesting combination of social constructivism and materialist feminism. Theory building will be undertaken in a double theorizing process carried out through two different but parallel approaches: analyses of theoretical texts (step 1) and theoretical development through empirical analyses of diverse samples (step 2). These two processes will deliver partial knowledge which will be concurrently linked together and finally integrated at key junctures of theorisation. Our project can make important contributions to both the feminist literature as well as to the field of health.
Se också
pressmeddelande
Genusforskning en av Umeå universitets starka forskningsmiljöer!
Grattis till alla som har bidragit till att göra genusforskningen till ett starkt forsningsområde vid Umeå universitet och till alla som kommer att få del av miljön och stödet. Forskare från den medicinska fakulteten bidrar i stor utsträckning till denna universitetsövergripande miljö.
Av totalt 21 inkomna ansökningarna har 14 miljöer efter utvärderingar utsetts till starka forskningsmiljöer. De 14 miljöerna kommer att tilldelas 1-5 miljoner kr per år i 5 år efter budgetförhandlingar med respektive miljö. Stöd ges till karriärtjänster, infrastruktur, gästprofessorer.
Kriterier för en stark miljö:
- Miljön har en kritisk massa av internationellt konkurrenskraftiga forskare
- Miljöns forskare har starka internationella forskningsnätverk.
- Forskningen i miljön är interaktiv mellan de ingående forskarna/grupperna, dvs det pågår ett ständigt erfarenhets- och idéutbyte mellan forskarna
- Miljön har gemensamma övergripande mål och visioner.
- Inom miljön sker ett systematiskt arbete för att utveckla och stärka: forskningen samt att rekrytera och karriärutveckla yngre forskare
Webbsida
Ett projekt kring sambanden mellan jämställdhet i parrelationen och hälsotillståndet i en 26 års uppföljning av Luleåkohorten. Projektet har anslag från forskningsrådet FAS för perioden 2008-2012.
Medverkande seniora forskare är Anne Hammarström (PI, Umeå universitet), Ellen Annandale (University of Leicester), Mikael Nordenmark (Mittuniversitetet), Anna Månsdotter (Karolinska institutet) and Eva Magnusson (Umeå universitet).
Projektbeskrivning: The main hypothesis of the project is that a higher degree of gender equality in domestic work (including parental leave) is related to improved health among both men and women. The mediating mechanisms among men could be improved health behaviour, as risk-taking is not consistent with responsibility-taking for dependent children. A more equal share of domestic work would decrease the workload among women. There is a lack of well-designed longitudinal studies within the field.
The following research questions will be analysed in the Luleå Cohort:
• Is a higher degree of gender equality in domestic work related to better health among men and women? What is the importance of socioeconomic status and health-related selection?
• What does gender equality in domestic work mean for the construction of masculinities and femininities in couple relationships and for the experiences of health?
The cohort consists of all 1081 pupils that left the compulsory school in Luleå in 1981. The cohort has been investigated with questionnaire (self-reported health, health behaviour, division of domestic work, socioeconomic status etc), clinical measurements (risk factors for cardiovascular disease) and register data (labour market position, share of parental leave etc) in 1981, 1983, 1986, 1995 and 2007 (on-going at age 42) with extremely high response rate (96% after 14 years). The first research question will be analysed with quantitative methods among cohort participants who have children. The second research question will be analysed qualitatively with interviews in a strategic selection of a sub sample (with improved gender equality from age 30 until age 42) of the cohort. Grounded theory will be used together with a discursive approach. The focus on health consequences of gender equality is of importance in the global context, especially in societies with less, or more recent, emphasis on gender equality policies.
Aktuella forskningsprojekt
Vetenskapsrådet har delat ut drygt sju miljoner kronor under tre år till två genusforskningsprojekt vid medicinska fakulteten, Umeå universitet.
Katarina Hamberg: Hur uppstår ojämlikhet mellan kvinnliga och manliga patienter i sjukvården? - Genusstudier av kognitiva och kommunikativa processer som inverkar vid medicinska bedömningar.
Anne Hammarström: Att utveckla ett instrument för analyser av jämställd vård - en genusteoretisk ansats inom svensk hälso- och sjukvård.
Projekten utgår ifrån forskargruppen Challenging Health som utgör en del av Vetenskapsrådets satsning på Centre of Gender Excellence vid Umeå universitet.
Vetenskapsrådet har utsett genusforskningsmiljön vid Umeå universitet som ett Centre of Gender Excellence!
UAGS (Umeå Advanced Gender Studies) - där vårt Centrum för genusstudier utgör en stark miljö - blev vinnare i Vetenskapsrådets utlysning "Centers of Gender Excellence". Vi får 20 miljoner kronor under fem år och bedömarpanelen var imponerad av kvaliteten på ansökningarna!
I vårt centrum arbetar vi nu för fullt med att bygga upp verksamheten kring detta "Centre of Gender Excellence". Två av fem teman i excellenssatsningen finns på vår medicinska fakultet.
Anne Hammarström är temaledare för Challenging Health som arbetar kring följande tre huvudområden: "How do changes in gender regimes influence health? How is gender constructed and reconstructed in health science, practice and education? How is the concept of gender related to biology, body and sexuality?"
Ann Öhman är temaledare för Challenging Violence (ett tema som omfattar forskare på både medicinska och samhällsvetenskapliga fakulteten) med huvudfokus på följande två områden "The study of gendered violence and power within family and intimate relations and studies on public policies for intervention and prevention of gender-based violence."
Hör gärna av dig till Anne eller Ann om du är intresserad av och vill veta mer om den verksamhet som nu byggs upp.
Mer information
Leder ökad jämställdhet i arbetslivet till ökad tillväxt genom bättre hälsa och färre sjukskrivningar? Ansökan beviljades med 3 miljoner kronor ifrån Vinnova under perioden 2006-2009. I forskargruppen ingår Anne Hammarström (projektansvarig), Ann Öhman, Astrid Norberg, Christine Brulin, Christina Ahlgren, Karin Henriksson-Larsén och Lars Lindholm.
Umeå Advanced Gender Studies med forskningsprogrammet Challenging Gender
Umeå Advanced Gender Studies (UAGS), utgör en sammanlänkande formering av genusmiljöer vid Umeå universitet, samt med samarbete med Mittuniversitetet och Luleå tekniska universitet. UAGS är en fakultetsövergripande forskningsmiljö som med den nationella Genusforskarskolan som bas utgör en motor för inomvetenskaplig och tvärvetenskaplig genusforskning. Förutom Genusforskarskolan innefattar UAGS följande miljöer för genusforskning: Kvinnovetenskapligt forum, Centrum för genusstudier vid medicinska fakulteten, JUSTE-gruppen samt det Genusrättsliga seminariet vid pedagogiska institutionen respektive juridiska institutionen vid samhällsvetenskapliga fakulteten, Humanistisk genusforskning (samtliga dessa vid Umeå universitet) samt Genus och teknik vid Luleå tekniska universitet och Forum för genusvetenskap vid Mittuniversitetet. Inom ramen för UAGS har ett forskningsprogram -Challenging Gender- utarbetats och programmets har också nominerats till ett av universitetets förslag till Linnéstöd. Forskningsprogrammet har en bred ansats och utmanar såväl invanda föreställningar som tidigare etablerad vetenskaplig kunskap. Programmet innefattar sju delteman: demokrati, social rättvisa, emotioner, våld, hälsa, teknik samt reflexiv genusteori. Deltemat demokrati undersöker hur politik och genus samspelar och underbygger varandra i dagens globaliserade samhälle. Frågorna rör t ex konstruktioner av politikens innehåll, politikens rum och politikens former. Inom temat Social rättvisa undersöks nordisk jämställdhet och medborgarfrågor i relation till EU-harmonisering och välfärdsstatens förändring. Vidare fokuseras skolpolitik och frågor om vad skiftet från centralstyrning till en mera neoliberal politik inneburit för pedagogiska verksamheter av olika slag. Forskningen kring genus och emotioner sätter in modernitet, genus och känslor i en tvärvetenskaplig kontext och behandlar moderna och postmoderna definitioner och gestaltningar av känslor som kärlek, sorg, vrede och skam. Den tvärvetenskapliga forskningen om det relationella och strukturella våldet främst gentemot kvinnor och barn står i förgrunden i programmets tematik kring våld. Forskningen behandlar juridiska, ekonomiska och sociala konsekvenser av våldet samt hur såväl offer som förövare konstrueras samhälleligt och kulturellt. Deltemat genus och hälsa utmanar genusblind biomedicinsk kunskap genom att undersöka samspelet mellan sociala och biologiska faktorer som de konstitueras inom hälsovård, lniskt arbete och medicinsk utbildning. Forskningsområden är t ex arbetsmarknadsförändringar i relation till hälsa, aktionsforskning som möjlig metod att förbättra hälsa samt genusfrågor i samband md patient-läkarrelationen. Temat teknik undersöker hur kvinnor/kvinnlighet utesluts och män/manlighet innesluts i definitioner, tolkningar och samhälleliga praktiker. Det sjunde och sita deltamat, utmaningen av teori och kunskapskonstruktion innefattar dels sammanbindande arbete kring genusteoretisk utveckling inom samtliga delteman men även fristående reflexiva studier, t ex rörande det akademiska skrivandet och genusforskningens praktiker.
Forskningsmiljön innefattar ett 50-tal forskare, alltifrån tämligen nyligen disputerade till etablerade professorer. Inom ramen för Genusforskarskolan finns ett stort antal doktorander amt möjlighet till kontinuerlig anställning av nya doktorander.
