Populationsregister för folksjukdomar i norra Sverige
Register över folksjukdomar i den norrländska befolkningen. Befintlig verksamhet som delvis finansieras av Västerbottens läns landsting.
Kontaktpersoner
Verksamhet och ekonomi
Brukare vid UmU
Externa brukare
Motsvarigheter på annat håll
Bakgrund
MONICA -projektet
Incidensregistren
Befolkningsundersökningar
Västerbotten Intervention Project
Medicinska biobanken
Incidensregister i kombination med medicinska biobanken
Exemplet CASTRO
Målsättning och möjligheter
Kontaktpersoner
Univ.lektor/överläkare Bo Carlberg
Principle investigator för MONICA-undersökningen i norra Sverige
Tel. 46 (0)90-785 00 00
Fax 46 (0)90-13 76 33
Epost: bo.carlberg@medicin.umu.se
Med. dr P-G Wiklund
Tel. 46 (0)90-785 28 31
Fax 46 (0)90-13 76 33
Epost: PG.Wiklund@medicin.umu.se
Enheten för medicin, Inst. för folkhälsa och klinisk medicin
tillbaka
Verksamhet
Huvudsakligen en integrerad del av ett forskningsprojekt, men kan även vara en ren serviceenhet.
Personal och ekonomi
Fem anställda 2009 och 2,5 miljoner kronor i total omsättning. Under de närmaste åren finansierar landstinget 1 heltid forskningssjuksköterska.
Brukare vid UmU
Ingvar Bergdahl (yrkesmedicin)
Karl Franklin (lungmedicin)
Christer Hildingsson (ortopedi)
Johan Hultdin (klinisk kemi)
Jan-Håkan Jansson, (medicin Skellefteå)
Anders Johansson (odontologi)
Ingegerd Johansson (cariologi)
Owe Johnson (medicin)
Hans Lindsten och Jan Malm (klinisk neurovetenskap)
Lena Nilsson (näringsforskning)
Katarina Nordfjäll (patologi)
Anna Nordström och Peter Nordström (idrottsmedicin)
Sofia Norlund (yrkesmedicin)
Tommy Olsson (medicin)
Erling Petersén (kärlkirurgi)
Pär Stattin (urologi)
Stefan Söderberg (medicin)
Maria Wennberg (yrkesmedicin)
Patrik Wennberg (allmänmedicin)
m.fl.
tillbaka
Externa brukare
Sofia Andersson, Göteborg
David Bergkvist, kärlkirurgi, Uppsala
Karina Broberg, Lund
Ulf de Faire, KI
Thomas Lundh, Lund
Mayoklinken, i Jacksonville, FL
Naturvårdsverket
Peter Nilsson, Lund
Inger Sundström-Poromaa, Uppsala
Siv Söderberg, LTU
Susanna Toivanen, Stockholm
Eva Warensjö, Uppsala
Anna Winqvist, Göteborg
m.fl.
tillbaka
Motsvarigheter på annat håll
Detta är en unik infrastruktur som endast finns vid Umeå universitet. Med tillgång till våra end-pointsregister har vi en mycket avundsvärd forskningssituation som lockar forskare från hela landet samt en hel del internationella samarbeten.
Bakgrund
Genetik, folksjukdomar och hur de påverkas av miljö- och livsstilsfaktorer
Att arvet har betydelse för de stora folksjukdomarna, t.ex. för hjärtinfarkt, slaganfall (stroke), osteoporos, demens, depression och astma, är känt sedan tidigare. Det som är en stor utmaning med dessa folksjukdomar är att det är fler än en gen inblandad, samt att det är mycket lite känt hur olika gener samverkar med omgivande faktorer och livsstil. Man brukar säga att dessa sjukdomar är multifaktoriella. Sedan 1985 har både Norrbottens län och Västerbottens län det s.k. MONICA-projetet med registrering av insjuknande i slaganfall och hjärtinfarkt samt hälsoundersökningar av befolkningen. Dessutom har Västerbotten Intervention Project (VIP) utfört hälsoundersökningar i Västerbotten. Från båda projekten finns blodprover insamlade (se nedan för närmare beskrivning av resp. projekt).
tillbaka
MONICA-undersökningen i norra Sverige
Det var för att försöka besvara frågeställningen om varför hjärt- och kärlsjukdomar minskar i vissa befolkningar medan de ökar i andra, som Världshälsoorganisationen (WHO) i mitten på 1980 startade det sk. MONICA-projektet, ett världsomfattande projekt där 38 populationer i 26 länder beslöt at delta. Huvudsyftet var att är belysa den långsiktiga utvecklingen av hjärt- och kärlsjukdomar (1) . MONICA-projektet är världens största studie inom hjärtkärlområdet. En lång rad möjliga bakomliggande faktorer studeras, t ex förändringar i befolkningsnivån av olika kardiovaskulära riskfaktorer, ekonomiska faktorer, tillgång till sjukvård och olika behandlingsmetoder samt läkemedelskonsumtion. Vid flera av de deltagande centra, inkl. det i norra Sverige, följs också kostvanornas utveckling och en rad sociala faktorer.
Internationella MONICA-projetet kartlade under 20 års tid förändringar i riskfaktorer, insjuknande och död i hjärt- och kärlsjukdomar i 38 populationer (2) . Varje center täckte 0,3-3,1 miljoner invånare. I Sverige utgjordes ett center av Göteborgsområdet och ett av Västerbottens och Norrbottens län (Northern Sweden MONICA Centre). De flesta MONICA-centra fortsätter inte monitoreringen efter den ursprungliga 10-årsperioden. I norra Sverige så har vi fortsatt under hela perioden, nu under namnet MONICA-undersökningen i norra Sverige. Längre uppföljningstider ökar kraftigt registreringarnas värde.
tillbaka
MONICAs incidensregister
Vid Northern Sweden MONICA Centre har samtliga insjuknanden i hjärtinfarkt (25-74 år) och stroke (25-74 år) registrerats sedan 1985. Hittills har ca 16 000 validerade hjärtinfarkter och 19 000 slaganfall registrerats och inkluderats i studien enligt strikta WHO-kriterier. I registren ingår bl.a. uppgifter om vissa levnadsvanor, tillståndet före insjuknandet (inkl. medicinering), diagnostik, behandling och andra vårdinsatser, kliniskt förlopp samt sekundärprofylax.
MONICAs befolkningsundersökningar
Befolkningsundersökningar för att kartlägga riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes har genomförts 1986, 1990, 1994, 1999, 2004 och 2009. Vid varje tillfälle har 2 000-2 500 slumpvis utvalda personer inbjudits till en hälsoundersökning. Vid undersökningen 1999 inbjöds även de som tidigare deltagit i MONICA-projetets befolkningsundersökningar och det finns nu en uppföljning på dem, vilket gör att man kan mäta förändringar på individnivå över tid.
Deltagarfrekvensen har varit genomgående hög (73-83%). De utvalda har genomgått en hälsokontroll bestående av en enkätdel och en mätningsdel.
Enkäten har omfattat bl.a. frågor om
• ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom
• symtom på hjärt-kärlbesvär och genomgångna hjärt-kärlsjukdomar
• läkemedelskonsumtion
• sociala bakgrundsdata (yrke, utbildning, samboförhållanden)
• hälsovanor (kost, motion, alkohol, rökning)
• socialt stöd (ISSI)
• krav och kontroll i arbetet (Karasek)
• känsla av sammanhang (Antonovskis ”SOC”-skala)
• arbetslöshet och hot om arbetslöshet
• flyttning (frivillig eller påtvingad)
Vid mätningarna registreras ett antal antropometriska data (längd, vikt) liksom fysiologiska variabler (blodtryck). Blodprov har tagits för analys av bl.a. serumlipider, glukostolerans, seruminsulin, fibrinolytiska variabler, genetisk polymorfism, plasmanivåer av antioxidantia. Vid senaste undersökningen gjordes även en mätning av lungfunktion i samarbete med OLIN-studierna.
I samband med hälsoundersökningen har alla som deltagit tillfrågats om de vill lämna blodprov för framtida hjärt-kärlforskning och så gått som alla har lämnat blodprov.
tillbaka
Västerbotten Intervention Project (VIP)
Västerbottens interventionsprogram mot hjärtkärlsjukdom startade i en kommun 1985 (Norsjö) och har därefter spridits till andra kommuner i länet. Preventionsinsatsen har bestått av en kombination av högrisk- och masstrategi. Masstrategin har fokuserats på de höga blodfettsvärdena och bl.a. inneburit livsmedelsmärkning, kostinformation genom affärer, studieförbund, matlagningskurser o.s.v. Även olika frivilligorganisationer (idrottsrörelsen, korporationsidrotten o.s.v.) har varit engagerade i arbetet. Den individuella strategin har bestått i att alla invånare det år man fyllt 30, 40, 50 resp. 60 år har inbjudits till en hälsokontroll med efterföljande rådgivning. Även de som undersöks i VIP tillfrågas om de vill donera ett blodprov till Medicinska biobanken. I stort sett samma frågeformulär som finns i MONICA-projektet ingår även i VIP. Frågeformulären kvalitetssäkras och systematiseras av Medicinska biobanken.
Medicinska biobanken
Tillsammans med blodprover från ett mammarscreeningsprojekt utgör de blodprover som donerats i samband med MONICA-projektet och VIP den största kohorten vid Medicinska biobanken: Northern Sweden health and disease study. Innan proverna fryses in, delas de upp olika komponenter (EDTA-plasma, heparin-plasma, serum, buffy coat samt erytrocyter) och lagras i -80°C. Hittills finns över 80 000 unika blodprov från ett 50-tal olika forskningsprojekt lagrade i Medicinska biobanken.
tillbaka
Nyttjande av incidensregister i kombination med medicinska biobanken
I MONICA och Västerbottenprojektet har, som tidigare nämnts, de allra flesta som deltagit i befolkningsundersökningarna lämnat ett blodprov. Eftersom nu snart 25 år har gått sedan projekten startade har dessutom många av de människor som lämnat blodprov drabbats av hjärtinfarkt eller slaganfall under tiden. Tack vare att vi har incidensregistren (registrering av alla som drabbas av slaganfall och hjärtinfarkt) är det relativt enkelt att jämföra incidensregistret med det register som byggts upp vid Medicinska biobanken och på så sätt få fram vilka individer som både har varit med i befolkningsundersökningen och dessutom insjuknat. Man har även möjlighet att välja ut personer som inte har drabbats av sjukdom till kontroller. Den studieuppläggning som man då erhåller brukas benämnas nested case control-studie. I en sådan design får man den prospektiva studiens fördelar men kostnaden blir betydligt mindre.
tillbaka
Exemplet CASTRO
Castro-studierna är exempel på en s.k. nested case-kontrollstudie uppbyggd i samarbete med Medicinska biobanken, där fallen har haft en stroke efter donationen. Totalt ingår ca 1 800 strokefall och dubbla antalet kontroller i Medicinska biobanken.
Samarbete sker med olika forskare och forskargrupper. Detta innebär att materialet nyttas av många olika forskare och till en relativt låg kostnad. Fördelarna är uppenbara när det gäller denna typ av studieupplägg.
För hjärtinfarkt motsvaras CASTRO av FIA-studierna.
tillbaka
Målsättning och möjligheter
Ett incidensregister i kombination av insamlande av blodprover ger unika möjligheter för framtida forskning. Alla sjukdomar som är relativt vanliga och som går under benämningen "folksjukdomar" är betjänt av att ett incidensregister, som senare skulle kunna kombineras med prover i blodbanken som exemplen med CASTRO och FIA visade.
WHOs MONICA-projekt har gett en bred erfarenhet av att hantera storskaliga populationsbaserade studier. Inom MONICA finns mycket strikta regler för diagnossättning mm. Dessutom har registret och befolkningsundersökningarna validerats vid flera tillfällen. Den erfarenheten kan även användas för andra kroniska folksjukdomar såsom diabetes, osteoporos, demens, depression mm.
Tillsammans med den Medicinska biobanken samt sjukdomsregister av hög kvalitet över kroniska folksjukdomar, ges möjlighet för utföra forskning bl.a. av interaktioner mellan olika gener, hur de samverkar med omgivningsfaktorer även vad gäller dessa sjukdomar. En sådan organisation existerar inte någon annanstans sedan tidigare.
tillbaka
