Pressmeddelanden från Umeå universitet

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

[2018-06-04] Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det skriver Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola. Hon försvarar sin avhandling den 8 juni vid Umeå universitet.

Maria Lindfors. Foto: Ingrid Söderbergh

– Lärare har ett viktigt uppdrag i att skapa undervisningssituationer som stimulerar elever att ägna sig åt de tankeprocesser som sker i samband med kunskapande, säger Maria Lindfors, doktorand på Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.

Dagens elever behöver ha förmåga att kritiskt granska information i ett samhälle där enkla ”sanningar” och ”fake news” snabbt kan få fäste. Hur kunskap presenteras för elever och hur skolan, direkt eller indirekt, fostrar elever till ett förhållningssätt till kunskap och kunnande är därför viktigt. Förhållningssättet kan få stor betydelse för hur eleverna i olika sammanhang reflekterar, tolkar och tar ställning till olika typer av fakta och information, något som även kan vara avgörande för hur och om de lär sig.

Kunskapssyn är just det förhållningssätt som en individ har till kunskap och kunnande. I sin avhandling visar Maria Lindfors att en elevs lärande kan försvåras om dennes kunskapssyn inte är i samklang med den kunskapssyn som råder och premieras i klassrummet. Klassrummets kunskapssyn kan förenklat ses som ett resultat av samspelet mellan lärares och elevernas kunskapssyn likväl som med de aspekter, med avseende på kunskap och kunnande, som kommer till uttryck i undervisningen och i läroböckerna. Av den anledningen är det därför viktigt att elever lär sig förstå och adaptera till den typ av kunskapssyn som är mest gynnsam för en framgångsrik praktik i en given undervisningssituation, det vill säga utvecklar en mer flexibel kunskapssyn.

Maria Lindfors har genom enkäter, observationer och intervjuer undersökt hur elevers kunskapssyn förändras över tid och hur kunskapssyn relaterar till andra delar av elevers kognition som exempelvis motivation, uppfattning om klassrumsmiljö, problemlösningsförmåga, som kan ha betydelse för lärande. Vidare har Lindfors även studerat relationen mellan elevers kunskapssyn och agerande i en datorsimulerad problemlösningssituation.  

Svenska och tyska elever från årskurs 5 till andra året på gymnasiet har deltagit eftersom delar av Maria Lindfors studier har genomförts inom projektet ”Development of Learning In Science” (DoLiS-projektet). DoLiS-projektet är ett svensk-tyskt samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Leibniz Institute for Science and Mathematics Education (IPN) i Kiel. Projektet syftar bland annat till att undersöka likheter och skillnader i undervisning mellan Tyskland och Sverige för att bättre förstå hur olika faktorer i klassrumsmiljön och skolsystemet kan påverka elevers kunskapssyn, intresse, motivationstyp och kunskaper i naturvetenskap.

Anledningen till att svenska och tyska elever jämförs är att tyska elever i mycket högre grad i jämförelse med svenska väljer att gå vidare med en mer naturvetenskaplig universitetsutbildning, exempelvis en ingenjörsutbildning.

– Den tydligaste skillnaden mellan de två länderna rörde sambandet mellan kunskapssyn och uppfattning av lärarstöd. De tyska elever som upplevde sig få hög grad av lärarstöd tenderade även att se läraren som källan till kunskap medan en hög grad av lärarstöd hos svenska elever i stället relaterade till en uppfattning om att kunskap är föränderligt och behöver motiveras.

Avhandlingen visar även att elever med en naiv kunskapssyn generellt sett utvärderar och definierar sin kompetens i förhållande till andra medan elever med en mer sofistikerad kunskapssyn istället motiveras av att göra så bra ifrån sig som möjligt i förhållande till uppgift och den egna förmågan.

Överlag är en sofistikerad kunskapssyn, i högre utsträckning än en naiv,  mer förknippad med en framgångsrik praktik. Men i vissa situationer kan det vara mer fruktbart med en mer naiv kunskapssyn. Sammantaget indikerar dessa resultat att en flexibel kunskapssyn är eftersträvansvärt.

– Ett sätt för att främja elevers utveckling av en mer flexibel kunskapssyn är att göra kunskap och förståelse mer tydlig i undervisningen. Elever behöver i större utsträckning medvetengöras och ibland även utmanas gällande sitt eget och andras förhållningssätt till kunskap och förstå vilka konsekvenser för lärandet som olika typer av kunskapssyn medför.

Läs hela avhandlingen

För mer information, kontakta gärna:

Maria Lindfors, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Telefon: 070-226 70 64
E-post: maria.lindfors@umu.se

Maria Lindfors är född och uppvuxen i Sävar. Hon en gymnasielärarexamen i samhällskunskap och biologi från Umeå universitet.

Pressbild. Foto: Ingrid Söderbergh

Om disputationen:

Fredagen den 8 juni försvarar Maria Lindfors, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, Umeå universitet, sin avhandling ”Kunskap är vad du vet, och vet du inte kan du alltid googla!” Elevers epistemic beliefs i naturvetenskaplig undervisningskontext.
Disputationen äger rum klockan 09:00 i sal Bio.A.206, Biologihuset, Umeå universitet.
Fakultetsopponent är professor Ivar Bråten, Institutt for Pedagogikk, Oslo universitet, Norge.

Redaktör: Ingrid Söderbergh

Adress till nyheten:
http://www.medfak.umu.se/nyhet//.cid292375


Pressinformation

Presskontakt

Mattias Grundström Mitz
090-786 50 89
070-610 08 05
(vx 090-786 50 00)
press@umu.se

Humaniora

Per Melander
090-786 93 79
per.melander@umu.se

Medicin

Ola Nilsson
090-786 69 82
070-353 26 48
ola.nilsson@umu.se

Teknik-naturvetenskap

Ingrid Söderbergh
090-786 60 24
070-604 03 34
ingrid.soderbergh@umu.se

Prenumerera på nyheter i RSS-format

Nyheter från Umeå universitet – om forskning, utbildning, samverkan, för alumner etc. – finns också som RSS-flöden:RSS-länkar